Nästan en vecka har gått sedan jag åkte iväg, och redan imorgon bär det hemåt till Göteborg. Och även om jag längtar hem till ljuvliga Götet så är det med viss sorg i hjärtat som jag denna allra sista gång lämnar lilla Årslev utanför Odense i Danmarks trädgård; Fyn.

Mamma och hennes goa sambo flytter till Norge om en månad och därmed är en lång epok över. Danmark har varit ett givet semesterland på sommaren och jag har lärt mig älska Danmark och danskarnas attityd. Jag kommer nog fortfarande att resa till Danmark men mer i andra hand, efter Sverige och nu Norge.

Här kommer lite bilder av hemmet på Fyn, och historien kring det.



Gården har fyra längor kring en innergård, vilket var en väldigt vanlig arkitekturtyp när den byggdes kring 1630. Tidens anda förstärks än mer av det traditionella korsvirket och av stråtaken. Här ovan ser ni gården i all sin prakt, med den stora trädgården som hör till.



Innergården är en ljuvlig oas för trädgårdsälskaren precis som för soltillbedjaren. Själv är jag den senare typen och många soltimmar har spenderats med att göra lite och ingenting.



Ingången till huvudhuset, badande i sol.



Ett par vallmor har letat upp sig bland en hög förgätmigej.



Ett vackert päronträd stod mitt i trädgården innan stormen kom och välte ner det. Nu finns en Magnolia där i stället.



En mysig sommarbok i en skön fåtölj under ett skuggande träd,. Då är sommaren som bäst!



Varje år föds en hög andungar under någon passande buske i trädgården. Och efter ett tag kan man skåda dem alla, spatserandes över gräset till ankdammen nederst i trädgården.



Trädgården i full blom!



En av längorna.



Stockrosor pryder väggen längs huvudhuset.



Nederst i trädgården finns ankdammen som skiljer trädgården från vägen.



Och här bor änderna!











En liten smakbit av inredningen. Det är från min mor jag har ärvt inredningsbacillen. :)



Slutligen, en vacker vinterbild.